<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>technology Archives - Jankari Kendra</title>
	<atom:link href="https://jankarikendra.com/trending/technology/feed" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://jankarikendra-com-726403.hostingersite.com/trending/technology</link>
	<description>Jankari kendra, www.jankarikendra.com, Nepali online newsportal. We cover nepali news, information, reviews, features, blogs and audio video content covering Nepali politics, sports…</description>
	<lastBuildDate>Sat, 12 Jul 2025 02:27:49 +0000</lastBuildDate>
	<language>en-GB</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=6.9.4</generator>

<image>
	<url>https://jankarikendra.com/wp-content/uploads/2025/11/cropped-8x8-1-32x32.jpg</url>
	<title>technology Archives - Jankari Kendra</title>
	<link>https://jankarikendra-com-726403.hostingersite.com/trending/technology</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
	<item>
		<title>चीनले बनायो प्रतिघन्टा ६०० किमी दौडने म्याग्लेभ रेल, देखायो प्रदर्शनीमा</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/86508</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/86508#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[जानकारी केन्द्र]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 12 Jul 2025 02:27:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Featured Top]]></category>
		<category><![CDATA[अन्तर्राष्ट्रिय]]></category>
		<category><![CDATA[प्रविधि]]></category>
		<category><![CDATA[China]]></category>
		<category><![CDATA[international]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://jankarikendra.com/?p=86508</guid>

					<description><![CDATA[<p>बेइजिङ । चीनले बनायो म्याग्लेभ ट्रेन, यो ट्रेनमा चुम्बकीय बल प्रयोग हुन्छ, यसमा पाङ्ग्रा छैन । त्यसैले भनिन्छ यो ट्रेन चल्दैन तर हावामा तैरिन्छ, जसको अधिकतम गति ६०० किलोमिटरसम्म हुन सक्छ।<br />
यसले बेइजिङ र सांघाई बीचको १२०० किलोमिटरको दुरी साढे २ घण्टामा काट्न सक्छ, जबकि अहिले साढे ५ घण्टा लाग्छ। वास्तवमा चीनले यस्तो ट्रेन बनाएको छ, जुन बुलेट ट्रेनको दोब्बर गतिमा चल्नेछ। यसलाई म्याग्लेभ ट्रेन भनिन्छ। जुन चीनको मात्र नभई विश्वकै सबैभन्दा छिटो रेल हुनेछ । म्याग्लेभ ट्रेनको बारेमा भनिन्छ यो चल्दैन तर हावामा तैरिन्छ।<br />
बेइजिङमा भएको १७ औं आधुनिक रेलवे प्रदर्शनीमा शुक्रबार यसलाई प्रदर्शन गरिएको थियो। चाइना रेलवे रोलिङ स्टक कर्पोरेशनले बनाएको यो ट्रेनमा पाङ्ग्रा छैन, चुम्बकीय बलमा चल्छ, यो हावाको गति भन्दा धेरै गुणा छिटो चल्न सक्ने गरी डिजाइन गरिएको छ। यसको भित्री भाग पनि विशेष छ।<br />
म्याग्लेभ भनेको चुम्बकीय उत्सर्जन हो अर्थात् तिनीहरू चुम्बकीय बल प्रयोग गरेर हावामा तैरिन्छन् किनभने तिनीहरूसँग पाङ्ग्राहरू छैनन्। तिनीहरू ट्र्याकसँग धेरै कम घर्षण छन्, केवल यसको मद्दतले तिनीहरू उच्च गति हासिल गर्न सक्छन्। यी परम्परागत रेलहरू भन्दा बढी कुशल मानिन्छ।<br />
म्याग्लेभ ट्रेन निर्माण गर्ने निगमका अनुसार यसको पहिलो चरणको तयारी भइसकेको छ । यसको व्यावसायिक प्रयोग अघि परीक्षण गर्न बाँकी छ। सांघाईमा आधारित समाचार साइट द पेपरका अनुसार यो ट्रेन चीनको विद्यमान रेलवे नेटवर्कको अतिरिक्त प्रमुख शहरहरू बीच पनि सञ्चालन हुनेछ।<br />
सीआरआरसीका वरिष्ठ इन्जिनियर शाओ नानलाई उद्धृत गर्दै द पेपरले लेखेको छ कि यो ट्रेनले हवाईजहाज र हाई स्पीड ट्रेन बीचको दुरी २ हजार किलोमिटर भित्र पूरा गर्नेछ। यसले सुरक्षाको साथै यात्रा पूरा गर्नको लागि समयको बचत गर्नेछ। सुपरकन्डक्टिङ इलेक्ट्रिक हाई स्पीड म्याग्नेटिक लेभिटेसन टेक्नोलोजीका कारण यसले दौडँदा कुनै आवाज नआउने, ट्र्याकसँग घर्षण नहुने, कम झर्ने भएकाले मर्मतसम्भार पनि कम हुनेछ ।<br />
चीनले प्रदर्शन गरेको ट्रेनको मोडल पूर्णतया अटोमेटिक हुनेछ । यसका लागि यसमा ५ जी कम्युनिकेशन, एआई भिडियो क्याप्चर र विभिन्न प्रकारका सेन्सरहरू हुनेछन्। चीनको पहिलो म्याग्लेभ ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/86508">चीनले बनायो प्रतिघन्टा ६०० किमी दौडने म्याग्लेभ रेल, देखायो प्रदर्शनीमा</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/86508/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>मृतक ताराले छोड्यो सुराक, ५० वर्षपछि हल भयो अन्तरिक्ष रहस्य</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/86441</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/86441#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[जानकारी केन्द्र]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 11 Jul 2025 06:21:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Featured Top]]></category>
		<category><![CDATA[प्रविधि]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://jankarikendra.com/?p=86441</guid>

					<description><![CDATA[<p>काठमाडौं । ब्रह्माण्डमा झण्डै पाँच दशकदेखि रहस्यमय रहेको एउटा रहस्यको अन्ततः जवाफ आएको छ ।<br />
वैज्ञानिकहरूलाई अब थाहा पाएका छन्र कि ती रहस्यमय एक्स–रे फ्ल्यासहरू, जसलाई फास्ट एक्स–रे ट्रान्जिन्ट (एफएक्सटिए) भनिन्छ । वास्तवमा असफल गामा– रे बर्स्टको परिणाम हो अर्थात् मर्ने ताराको अन्तिम श्वासँ । यो खोजले खगोलविद्हरू चकित भएका छन् किनभने, यसले सुपरनोभा र गामा–रे विस्फोटको संसारमा नयाँ अध्याय थपेको छ।<br />
वैज्ञानिकहरूले १९७० देखि अन्तरिक्षमा एफएक्सटी अवलोकन गर्दै आएका छन्। केही सेकेन्डदेखि घन्टासम्म चल्ने एक्स–रेहरूको अचानक देखा पर्ने फ्ल्यासहरूको श्रोत के हो, त्यो थाहा पाउन सकेका थिएनन ।<br />
तर, अब नर्थवेस्टर्न युनिभर्सिटीका खगोलशास्त्री जिलियन रास्टिनेजाद र उनको टोलीले यो रहस्यको समाधान गरेका छन्। उनी भन्छन्, ‘एफएक्सटिएस एउटा मर्दै गरेको ताराको अन्तिम चीख हो, जसले गामा–रे बर्स्ट बनाउन चाहन्थे तर त्याे भने असफल हुन पुग्यो ।’<br />
जब एक विशाल तारा (सूर्य भन्दा १५ देखि ३० गुणा बढी ठूलो) मर्छ, यो यसको केन्द्रमा पतन हुन्छ र त्यहाँबाट विस्फोट सुरु हुन्छ। यसमा अत्यन्तै तीव्र गतिका जेटहरू बन्छन्, जसले ताराको बाहिरी तहलाई छेडेर अन्तरिक्षमा निस्कन्छन्।<br />
यदी यी जेटहरू सफल भएमा गामा–रे बर्स्ट सिर्जना हुन्छ तर यदि जेटहरू बाहिर निस्कन सकेनन् भने तिनीहरूले एक्स–रेको फटहरू छोड्छन्, जसलाई हामी एफएक्सटी भन्छौं।<br />
८ जनवरी २०२५ मा आइन्स्टाइन प्रोब नामक एक्स–रे टेलिस्कोपले उज्ज्वल एक्स–रे चमक समात्यो। जसको नाम हो, ‘इपी २५०१०८ ए’ । चाँडै वैज्ञानिकहरूले यसको स्थानको विश्लेषण गरे र पत्ता लगाए कि यो घटना सुपरनोवा एसएन २०२५ किलोग्रामसँग सम्बन्धित थियो। जसलाई मायाले कङ्गारु भनिन्थ्यो। यो सुपरनोभा आइसी बिएल प्रकारको थियो– धेरै तेज तर दुर्लभ प्रकारको। यसले करिब १९ हजार किलोमिटर प्रति सेकेन्डको गतिमा आफ्नो अवशेष फैलाएको थियो ।<br />
यस पटक जेटहरूले ताराको बाहिरी तहहरू च्यात्न सकेनन्। तिनीहरू भित्र अड्किए र त्यहाँ ऊर्जा जारी नै राखिरहे । यसले एफएक्सटी उत्पादन गर्‍यो, जुन गामा–रे बर्स्ट जत्तिकै शक्तिशाली थिएन तर अझै पनि मानिसहरूले देख्थे ।<br />
खगोलभौतिकविद् रोब आइल्स फेरिस भन्छन्, ‘यो घटना ती सुपरनोभासँग मिल्दोजुल्दो छ जुन ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/86441">मृतक ताराले छोड्यो सुराक, ५० वर्षपछि हल भयो अन्तरिक्ष रहस्य</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/86441/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>हिमनदी पग्लि नै रहे हुनेछ ठुलो ज्वालामुखी बिष्फोटः अध्ययन</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/86403</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/86403#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[जानकारी केन्द्र]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Jul 2025 07:32:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Featured Top]]></category>
		<category><![CDATA[प्रविधि]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://jankarikendra.com/?p=86403</guid>

					<description><![CDATA[<p>काठमाडौं । विश्वभरका हिमनदी पग्लिएपछि ज्वालामुखी विस्फोटको डर बढ्दै गएको छ । यस सम्बन्धमा वैज्ञानिकहरुको अनुसन्धानले धेरै चकित पार्ने खुलासा गरेका छन्।<br />
ग्लेशियरहरू र ज्वालामुखी गतिविधिहरू बीचको सम्बन्धले वैज्ञानिकहरूलाई नयाँ चिन्तामा राखेको छ। यो जलवायु परिवर्तनको अर्को डरलाग्दो पक्ष हो, जसले पृथ्वीमा जीवनलाई अस्थिर बनाउन सक्छ।<br />
दुई प्राकृतिक शक्तिहरू ग्लेशियरहरू र ज्वालामुखीहरू जति टाढा एक अर्काबाट देखा पर्छन्, तिनीहरूले पृथ्वीको संरचनालाई त्यति नै नजिकबाट प्रभाव पार्छन्। संसारभरि लगभग २४५ सक्रिय ज्वालामुखीहरू ती क्षेत्रमा अवस्थित छन्, जहाँ ग्लेशियरहरू तिनीहरूको तल वा नजिक छन्। यसमा अन्टार्कटिका, रुस, न्युजिल्याण्ड र उत्तरी अमेरिका पर्छन्।<br />
नयाँ अध्ययनका अनुसार ग्लेशियरहरू पग्लिँदा ज्वालामुखीहरू बारम्बार र अधिक विस्फोटक रूपमा विस्फोट हुन सक्छ, जसले जलवायु परिवर्तनलाई बढावा दिन्छ। यो अनुसन्धान ८ जुलाई २०२५ मा प्रागमा आयोजित ‘गोल्डश्मिट कन्फ्रेंस’ मा प्रस्तुत गरिएको थियो।<br />
लाखौं टन बरफ समात्ने ग्लेशियरहरूले पृथ्वीको सतह र यसको मुनिको म्याग्मा तहहरूमा दबाब दिन्छ। यो दबाबले म्याग्मालाई माथि उठ्नबाट रोक्छ तर ग्लेशियरहरू पग्लिए पछि यो दबाब घट्दै जान्छ र तलको ऊर्जा बाहिर आउन उत्सुक हुन्छ।<br />
अन्वेषक पाब्लो मोरेनो येगर र उनको टोलीले दक्षिणी चिलीको मोचो–चोशुएन्को ज्वालामुखीको अध्ययन गर्दा ग्लेशियरहरू पग्लिए पछि त्यहाँको ज्वालामुखी गतिविधि झन् तीव्र हुने पत्ता लगाएका थिए ।<br />
जलवायु परिवर्तनका कारण हिमनदीहरू द्रुत गतिमा पग्लन थाले पछि तिनीहरूको सतह मुनि दबिएको ज्वालामुखीको चाप अहिले खुल्दै गइरहेको उनीहरूले जनाएका छन । यो पग्लने प्रक्रियामा बरफको दबाब हटाइन्छ। म्याग्मा र ग्याँसहरू कुनै अवरोध बिना सतहतिर सर्छन्। अन्ततः त्यहाँ ठूलो विस्फोट हुन्छ।<br />
यो प्रक्रियालाई आइस–अनलोडिङ ज्वालामुखी भनिन्छ, जसलाई वैज्ञानिकहरूले सकारात्मक प्रतिक्रिया लूप मान्छन्। ग्लेशियरहरू पग्लिन्छन्, विस्फोटहरू निम्त्याउँछ, जसले अधिक गर्मी उत्पन्न गर्दछ, जसले थप ग्लेशियरहरू पग्लन्छ।<br />
आइसल्याण्डमा १० हजार वर्ष पहिले बरफ युगको अन्त्यमा ग्लेशियरहरू पग्लिए पछि ज्वालामुखी विस्फोटको दर ३० देखि ५० गुणा बढेको थियो। यो आइसल्याण्ड दुई टेक्टोनिक प्लेटहरू यूरेशियन र उत्तर अमेरिकी बीचमा रहेको कारण भएको हो। त्यहाँको सतह पहिले हिउँको भारले दबिएको थियो। त्यो पग्लने बित्तिकै विस्फोटको श्रृंखला सुरु भयो।<br />
अहिले दक्षिणी ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/86403">हिमनदी पग्लि नै रहे हुनेछ ठुलो ज्वालामुखी बिष्फोटः अध्ययन</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/86403/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>६०० मिलियन वर्ष पहिले एक दिन २४ होइन, २१ घण्टाको हुन्थ्योः अध्ययन</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/86252</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/86252#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[जानकारी केन्द्र]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Jul 2025 06:56:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Featured Top]]></category>
		<category><![CDATA[जानकारी]]></category>
		<category><![CDATA[प्रविधि]]></category>
		<category><![CDATA[समाचार]]></category>
		<category><![CDATA[jankari]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://jankarikendra.com/?p=86252</guid>

					<description><![CDATA[<p>काठमाडौं । विज्ञानमा हरेक दिन नयाँ नयाँ खुलासा भइरहेका छन्, भर्खरै यस्तो खुलासा भएको छ कि जुन थाहा पाउँदा तपाई पनि छक्क पर्नु हुनेछ ।<br />
एक दिनमा कति घण्टा हुन्छ ? तपाईं यो प्रश्न धेरै सजिलै जवाफ दिन सक्नुहुन्छ– २४ घण्टा । तर, हालैको एक अनुसन्धानले ६० करोड वर्ष पहिले एक दिन २४ को होइन, २१ घण्टाको थियो भन्ने दावी प्रस्तुत गरिएको छ।<br />
यो कुरा सुनेपछि तपाईलाई पत्यार नलाग्न सक्छ तर हामी तपाईलाई विज्ञानको यस्तो अध्ययन बताउँछौं, जसले तपाईलाई हामीले भनेको कुरा बुझ्न र विश्वास गर्न सजिलो हुनेछ। दिनमा २४ घण्टा अर्थात ८६ हजार ४०० सेकेन्ड हुन्छ।<br />
दिनको २४ घण्टा भनेको पृथ्वीलाई एक पटक घुम्न लाग्ने समय हो तर पृथ्वी ठ्याक्कै समान रूपमा घुम्दैन्। सामान्यतया, पृथ्वीको परिक्रमा बिस्तारै सुस्त हुँदै जान्छ। जसका कारण दिनको लम्बाइ औसतमा १.८ मिलिसेकेन्ड प्रति शताब्दीले बढ्छ। यसको मतलब ६०० मिलियन वर्ष पहिले एक दिन मात्र २१ घण्टा लामो थियो।<br />
समयसँगै दिनको लम्बाइमा हुने यो परिवर्तन धेरै कुराको कारणले हुन्छ । जसमा चन्द्रमा र सूर्यको ज्वारीय प्रभाव, पृथ्वी भित्र कोर–मन्टल युग्मन र ग्रहमा द्रव्यमानको वितरण समावेश छ। यससँगै भूकम्पको गतिविधि, हिमनदी, मौसम, महासागर र पृथ्वीको चुम्बकीय क्षेत्रले पनि दिनको लम्बाइलाई असर गर्छ।<br />
सन् २०२० मा वैज्ञानिकहरूले एउटा चकित पार्ने खोज गरेका छन् । पृथ्वी सुस्त हुनुको सट्टा तिब्र गतिमा घुम्न थालेको उनले पत्ता लगाएका थिए । यो अब पछिल्लो ५० वर्ष मा कुनै पनि समय भन्दा छिटो घुमिरहेको छ। जहाँ एक समय पृथ्वीको परिक्रमा सुस्त भएको खुलासा भएको थियो । यसैबीच, अध्ययनले अहिले यो बढ्दै गएको खुलासा गरेको छ।<br />
यसले जीवनमा कस्तो प्रभाव पार्छ ?<br />
अहिले सम्म वैज्ञानिकहरू पृथ्वीको परिक्रमा दरमा यो वृद्धिको कारण के हो भनेर पूर्ण रूपमा पक्का गर्न सकेका छैनन्। तर कसै कसैले २० औं शताब्दीमा हिमनदी पग्लनु वा उत्तरी गोलार्धका हिमनदीहरूमा ठूलो मात्रामा पानी जम्मा भएको कारण हुनसक्ने सुझाव दिएका छन्। तर, विज्ञहरूले पृथ्वीको परिक्रमामा भएको यो बृद्धि अस्थायी ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/86252">६०० मिलियन वर्ष पहिले एक दिन २४ होइन, २१ घण्टाको हुन्थ्योः अध्ययन</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/86252/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>अन्तरिक्षमा १६६ जनाको मानव अस्तु लिएर गएको क्याप्सुल दुर्घटनाग्रस्त</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/86240</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/86240#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[जानकारी केन्द्र]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Jul 2025 06:32:10 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Featured Top]]></category>
		<category><![CDATA[घटना]]></category>
		<category><![CDATA[प्रविधि]]></category>
		<category><![CDATA[समाचार]]></category>
		<category><![CDATA[international]]></category>
		<category><![CDATA[jankari]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://jankarikendra.com/?p=86240</guid>

					<description><![CDATA[<p>काठमाडौं । हालै प्रशान्त महासागरमा यस्तो दुर्घटना भएको छ, जुन सुनेर सबै छक्क परेका छन् । खासमा १६६ जनाको अवशेष बोकेको एउटा अनौठो स्पेस क्याप्सुल पृथ्वीको परिक्रमा गरे पछि प्रशान्त महासागरमा दुर्घटनाग्रस्त भएको हो । यो हालै सार्बजनिक भए पछि मानिसहरू छक्क परिरहेका छन् ।<br />
यो क्याप्सुल एक जर्मन स्टार्टअपले लन्च गरेको हो, जसको नाम  ‘मिसन पसिबल’ राखिएको थियो । यसमा अन्तरिक्षमा गाड्न चाहने १६६ व्यक्तिको अवशेष र उनीहरूका शरिरका केही टुक्राहरू समावेश थिए।<br />
हालै प्रकाशित समाचार अनुसार खासमा गत जुन २३ मा १६६ जना मानिसको अबशेष सहित सो क्याप्सुल अन्तरिक्षमा प्रक्षेपण गरिएको थियो । त्यसले पृथ्वीको दुईवटा परिक्रमा गरे पनि तेस्रो पटक कक्षमा चक्कर लगाउनु अघि प्रशान्त महासागरमा खसेको थियो । क्याप्सुल बनाउने एक्सप्लोरेसन कम्पनी (टीईसी) ले मिसन पसिबल ‘आंशिक रूपमा सफल’ भएको जनाएको छ ।<br />
यस बारेमा समाचार लेखेको लिक्डइन् पोष्टले सो कम्पनिलाई उधृत गर्दै भनेको छ कि ‘हाम्रो अन्तरिक्ष यान ‘मिशन पोसिबल’ यो पटक आंशिक सफलता मात्रै हासिल गर्न सफल भएको थियो। क्याप्सुल सफलतापूर्वक प्रक्षेपण भयो, पेलोड कक्षामा ठीकसँग सञ्चालन भयो, क्याप्सुल लन्चरबाट अलग भएपछि आफैं स्थिर भयो, ब्ल्याकआउट पछि पुनः प्रवेश गरयो र संचार पुनः स्थापित भयो तर सोचे झै हुन सकेन् ।’ कम्पनीले यी सबै बिन्दुहरूलाई सफलताको रूपमा विचार गरिरहेको जनाउँदै भविष्यका मिसनहरूमा सफलताको नेतृत्व गर्ने दावी गरेको छ ।<br />
कम्पनीको विज्ञप्तिमा यो पनि भनिएको छ कि जब क्याप्सुल पृथ्वीको कक्षामा फर्कियो, तल खस्नु अघि केही मिनेटको लागि कम्पनीसँग सम्पर्क विच्छेद भयो। स्टार्टअपले यो पनि भनेको छ कि अझै पनि हामी अचानक भएको दुर्घटनाको मूल कारणहरूको अनुसन्धान गरिरहेको छौं र छिट्टै थप जानकारी साझा गर्नेछौं।</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/86240">अन्तरिक्षमा १६६ जनाको मानव अस्तु लिएर गएको क्याप्सुल दुर्घटनाग्रस्त</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/86240/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>अक्सिजनबिना घण्टौं पानी भित्र बाँच्ने काेरियाली महिलाका बारेमा वैज्ञानिकले गरे खुलासा</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/84124</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/84124#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 20 May 2025 03:17:55 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Featured Top]]></category>
		<category><![CDATA[अन्तर्राष्ट्रिय]]></category>
		<category><![CDATA[प्रविधि]]></category>
		<category><![CDATA[international]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://jankarikendra.com/?p=84124</guid>

					<description><![CDATA[<p>सियोल । दक्षिण कोरियाको जेजु टापुमा विश्वका केही बहादुर महिलाहरू बस्छन्, जसलाई ‘हेनियो समुदाय’ भनिन्छ । उनीहरूमा खास यो क्षमता छ कि उनीहरू बिना अक्सिजन सिलिन्डर घण्टौंसम्म समुन्द्रमा डुब्न सक्छन्।</p>
<p>खासमा तिनीहरू हिउँको पानी मुनी प्रवेश गर्छन्, गहिराइमा पुग्छन् र समुद्री शैवाल, शंखको गोला, ओइस्टर, माछा र एबलोन (एक प्रकारको समुद्री शंख) बाहिर निकालिरहेका छन । यो चलन शताब्दीयौं पुरानो भए पनि आज पनि ६० देखि ८० वर्षसम्मका महिलाले यसलाई दैनिक पालना गरिरहेका छन् ।</p>
<p>तर, अहिले &#160;वैज्ञानिकहरूले यी महिलाहरूको असाधारण साहस र क्षमताको रहस्य पत्ता लगाएका छन्। तिनीहरूको डिएनएमा लुकेको एक अद्वितीय आनुवंशिक अनुकूलन छ, जसले तिनीहरूलाई सामान्य मानिसहरू भन्दा पूर्ण रूपमा फरक बनाइरहेको छ ।</p>
<p>सेल रिपोर्ट्स साइन्टिफिक जर्नलमा प्रकाशित नयाँ अध्ययनका अनुसार ‘हेनियो’ महिलाको शरीरमा दुईवटा प्रमुख आनुवंशिक उत्परिवर्तन भएको पाइएको छ । यसले उनीहरूलाई साधारण मानिसभन्दा लामो समयसम्म समुद्रमा बाँच्न सक्ने शक्ति दिइरहेको छ।</p>
<p>पहिलो अनुकुलनः यी महिलाहरूमा अरू मानिसहरू भन्दामा एक जीन भिन्नता फेला परेको छ, जसले पानीमा डुबुल्की मार्दा रक्तचाप स्थिर राख्छ। यसबाट उनी आफूलाई सुरक्षित मात्र राख्दैनन् तर गर्भावस्थामा रहेको उनको बच्चाको स्वास्थ्यमा पनि नकारात्मक असर परिरहेको छैन ।</p>
<p>दोस्रो अनुकूलनः दोस्रो अनुकूलनले चिसोले गर्दा हुने पीडालाई सहन सक्ने असाधारण क्षमता उनीहरूसँग छ । चिसो हावा, तापक्रम झन्डै शून्य डिग्री सेल्सियसमा झर्दा पनि यीनीहरूमा &#160;खासै असर पर्दैन ।&#160;</p>
<p>जब वैज्ञानिकहरूले उनीहरूलाई हिउँ परेको मौसममा पनि डाइभिङ गरिन्छ कि गरिन्न भनेर सोधेका थिए, उनीहरूको जवाफ थियो, ‘हावाको अलार्म बज्दासम्म हामी समुन्द्रमा डुबि रहन सक्छौं ।’</p>
<p>खासमा जेजु टापु दक्षिण कोरियाको मुख्य भूमिबाट करिब ८० किलोमिटर टाढा रहेको छ। त्यहाँका ‘हेनियो’ नारीहरू स्थानीय संस्कृतिका प्रतीक हुन्।&#160;वैज्ञानिक भन्छन् कि जेजु बोलीमा छोटो वाक्य र द्रुत सञ्चार शैली सम्भवतः चाँडो विकसित भएको हुन सक्छ किनभने महिला गोताखोरहरू सतहमा आएपछि छिट्टै एक अर्कासँग चाँडै कुराकानी गर्न सक्छन्।</p>
<p>कतिपय ‘हेनियो’ महिला गर्भवति हुदाँ पनि डुब्ने क्षमता राख्छन् जबकी यो अवस्था ‘प्रिक्लाम्पसिया’ जस्ता रक्तचाप सम्बन्धी जटिलताहरूको लागि धेरै ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/84124">अक्सिजनबिना घण्टौं पानी भित्र बाँच्ने काेरियाली महिलाका बारेमा वैज्ञानिकले गरे खुलासा</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/84124/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Technologies are helping for business plan</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/297</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/297#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Nov 2018 12:35:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[समाचार]]></category>
		<category><![CDATA[Business]]></category>
		<category><![CDATA[laptops]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://demo.everestthemes.com/everestnews/demo/everest-news-pro-i/?p=297</guid>

					<description><![CDATA[<p>Fusce eu nisi quis dolor ullamcorper pulvinar. Sed luctus odio ligula, eu ornare urna rutrum sit amet. Donec ipsum neque, volutpat eget elementum ac, ullamcorper quis orci. Nunc elementum venenatis tincidunt. Suspendisse vel mollis turpis. Nullam sed orci efficitur, tincidunt sapien in, rutrum ante. Mauris vulputate tempus enim non porttitor. Pellentesque nisi urna, faucibus vel orci rutrum, convallis egestas ante. Ut accumsan sollicitudin risus sed vehicula. Fusce erat nibh, sodales ut leo ultrices, euismod efficitur velit. Aenean vulputate sapien eu eleifend imperdiet. In ut accumsan risus.<br />
Ut interdum risus felis, eget rhoncus sem aliquam nec. Sed eu congue arcu. Duis ultricies orci nec diam malesuada accumsan. Aliquam pulvinar pulvinar orci, nec ornare ex efficitur ac. Proin quis laoreet quam. Praesent sagittis mollis turpis tempus sodales. Ut efficitur tortor nec condimentum ornare.<br />
&#160;<br />
Aenean ornare nisl ut ante dictum imperdiet. Integer eleifend turpis at dui vestibulum, nec finibus ligula dapibus. Quisque semper tincidunt urna, vel viverra metus sodales ac. Integer rhoncus ullamcorper diam, ut posuere turpis. Proin justo tellus, sodales eget dolor ut, elementum efficitur erat. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Curabitur gravida erat leo, ac euismod metus placerat sit amet. Suspendisse turpis erat, rutrum vel porttitor vel, mattis nec nisl. In consectetur justo sit amet ligula aliquet luctus. Nulla lacinia odio eu diam euismod rutrum. Phasellus pretium libero in tellus commodo blandit. Etiam vitae purus sagittis, lobortis quam id, ultrices ante. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Maecenas aliquam erat quis erat malesuada luctus.<br />
&#160;<br />
Etiam eget varius lorem. Morbi ac lectus mi. Vivamus consequat, urna vel porttitor porta, ipsum libero elementum risus, quis eleifend tortor sem interdum orci. Sed eget diam nec turpis iaculis tempor sed id neque. Praesent ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/297">Technologies are helping for business plan</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/297/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>New learning methodology for the children</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/291</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/291#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Nov 2018 12:30:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[समाचार]]></category>
		<category><![CDATA[children]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://demo.everestthemes.com/everestnews/demo/everest-news-pro-i/?p=291</guid>

					<description><![CDATA[<p>Suspendisse finibus lacinia varius. Ut justo velit, dictum at aliquet sed, congue ut sapien. Nullam euismod ligula sed est facilisis auctor. Integer vitae venenatis mi. Ut velit sapien, convallis sit amet eleifend quis, aliquam non neque. Integer commodo euismod sapien, ac porttitor turpis tempor vitae. Etiam nulla elit, posuere non placerat iaculis, vehicula et nulla. Vestibulum ante ipsum primis in faucibus orci luctus et ultrices posuere cubilia Curae; Donec at malesuada neque. Fusce nibh mi, ultricies placerat purus non, dictum molestie lectus. Suspendisse erat quam, vehicula quis ornare at, pretium vitae ante. Aenean finibus arcu sit amet lorem posuere, quis accumsan eros consectetur. Integer lorem mi, malesuada vitae mauris sed, hendrerit ornare justo. Praesent consequat a nunc sit amet ultricies. Suspendisse ut urna eget urna lacinia faucibus.<br />
Ut nec diam ornare lectus bibendum ultricies id vitae turpis. Pellentesque lectus arcu, facilisis et felis a, ultrices fermentum erat. Fusce gravida, dui sit amet tincidunt aliquam, tellus nulla consequat velit, fringilla ullamcorper neque ipsum sit amet mauris. In in viverra turpis, eu condimentum nibh. Sed auctor nunc turpis, ut venenatis quam laoreet nec. Nam mattis nisl tellus, at consectetur sapien ultricies at. Quisque hendrerit et massa in eleifend. Vestibulum tempor odio ac magna tincidunt dignissim. Curabitur at elementum odio. Nunc hendrerit quam sem, sit amet elementum risus aliquet id. Curabitur velit nisi, molestie ac dictum non, tempus lobortis massa. Duis dapibus nisl id tortor aliquet, sit amet sollicitudin est pulvinar. Integer luctus varius pulvinar.<br />
Suspendisse ac risus sit amet sem accumsan lobortis. Duis faucibus dui at odio accumsan facilisis. Suspendisse ultrices fermentum suscipit. Sed nec efficitur purus. Pellentesque lacinia lorem vitae accumsan imperdiet. Phasellus nec vehicula augue. Nulla luctus, augue in ultrices elementum, mi eros maximus mi, id bibendum diam sem in massa. Sed ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/291">New learning methodology for the children</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/291/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Doctors are using technology to get updates</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/17818</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/17818#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Nov 2018 12:23:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[समाचार]]></category>
		<category><![CDATA[doctors]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://demo.everestthemes.com/everestnews/demo/everest-news-pro-i/?p=281</guid>

					<description><![CDATA[<p>Morbi semper faucibus ante, non malesuada ligula rhoncus vel. Donec et vehicula urna. Mauris at ligula ullamcorper neque placerat efficitur. Fusce eu nisi quis dolor ullamcorper pulvinar. Sed luctus odio ligula, eu ornare urna rutrum sit amet. Donec ipsum neque, volutpat eget elementum ac, ullamcorper quis orci. Nunc elementum venenatis tincidunt. Suspendisse vel mollis turpis. Nullam sed orci efficitur, tincidunt sapien in, rutrum ante. Mauris vulputate tempus enim non porttitor. Pellentesque nisi urna, faucibus vel orci rutrum, convallis egestas ante. Ut accumsan sollicitudin risus sed vehicula. Fusce erat nibh, sodales ut leo ultrices, euismod efficitur velit. Aenean vulputate sapien eu eleifend imperdiet. In ut accumsan risus.<br />
Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium, totam rem aperiam, eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo. Nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit, sed quia consequuntur magni dolores eos qui ratione voluptatem sequi nesciunt.<br />
Example of ol order list</p>
<p>Order list example<br />
Order list example<br />
Order list example<br />
Order list example<br />
Order list example</p>
<p>Nunc nisi nisl, rutrum a lacus aliquet, lacinia ullamcorper metus. Etiam justo massa, cursus non mi eget, sollicitudin pretium lacus. Vivamus sed bibendum felis. In rhoncus augue leo, sed volutpat nisi mollis condimentum. Ut id felis ipsum. Suspendisse volutpat sapien vitae sapien tristique suscipit. Fusce vitae orci urna. Sed semper nunc odio, at egestas lectus bibendum at. Fusce bibendum non enim quis mollis. Quisque vitae nulla rhoncus, sollicitudin enim vitae, tincidunt leo.<br />
Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium, totam rem aperiam, eaque ipsa quae ab illo inventore veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo. Nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit, sed quia consequuntur magni ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/17818">Doctors are using technology to get updates</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/17818/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Technologies are gaining trust</title>
		<link>https://jankarikendra.com/archives/17746</link>
					<comments>https://jankarikendra.com/archives/17746#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[admin]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 11 Nov 2018 09:31:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[समाचार]]></category>
		<category><![CDATA[technology]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://demo.everestthemes.com/everestnews/demo/everest-news-pro-i/?p=29</guid>

					<description><![CDATA[<p>Phasellus ut turpis a erat condimentum efficitur. Donec finibus urna sit amet urna eleifend dignissim. Sed pellentesque augue nibh, sed accumsan sapien euismod sed. Aenean eget luctus turpis. In sed nisl lectus. Sed metus magna, imperdiet et consectetur eu, vestibulum viverra elit. Duis auctor varius dictum.<br />
&#160;<br />
Ut interdum risus felis, eget rhoncus sem aliquam nec. Sed eu congue arcu. Duis ultricies orci nec diam malesuada accumsan. Aliquam pulvinar pulvinar orci, nec ornare ex efficitur ac. Proin quis laoreet quam. Praesent sagittis mollis turpis tempus sodales. Ut efficitur tortor nec condimentum ornare.<br />
&#160;<br />
Aenean ornare nisl ut ante dictum imperdiet. Integer eleifend turpis at dui vestibulum, nec finibus ligula dapibus. Quisque semper tincidunt urna, vel viverra metus sodales ac. Integer rhoncus ullamcorper diam, ut posuere turpis. Proin justo tellus, sodales eget dolor ut, elementum efficitur erat. Class aptent taciti sociosqu ad litora torquent per conubia nostra, per inceptos himenaeos. Curabitur gravida erat leo, ac euismod metus placerat sit amet. Suspendisse turpis erat, rutrum vel porttitor vel, mattis nec nisl. In consectetur justo sit amet ligula aliquet luctus. Nulla lacinia odio eu diam euismod rutrum. Phasellus pretium libero in tellus commodo blandit. Etiam vitae purus sagittis, lobortis quam id, ultrices ante. Pellentesque habitant morbi tristique senectus et netus et malesuada fames ac turpis egestas. Maecenas aliquam erat quis erat malesuada luctus.<br />
&#160;<br />
Etiam eget varius lorem. Morbi ac lectus mi. Vivamus consequat, urna vel porttitor porta, ipsum libero elementum risus, quis eleifend tortor sem interdum orci. Sed eget diam nec turpis iaculis tempor sed id neque. Praesent tincidunt dapibus mi eu sagittis. Nulla ac ante lectus. Maecenas ullamcorper eu ex in interdum. Aenean commodo neque ut orci venenatis varius. Curabitur viverra sed metus quis interdum.<br />
Duis tristique, massa convallis imperdiet tincidunt, lorem sem rutrum nisi, vel commodo felis ...</p>
<p>The post <a href="https://jankarikendra.com/archives/17746">Technologies are gaining trust</a> appeared first on <a href="https://jankarikendra.com">Jankari Kendra</a>.</p>
]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://jankarikendra.com/archives/17746/feed</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
